För första gången i mitt liv har jag smakat på hur det känns att må dåligt. Att ha någon sorts panikångest.
Det började med ett brev från en av firmans leverantörer med ett fruktansvärt dåligt utdrag på hur mycket pengar vi var skyldiga. Sex siffriga belopp.
Jag fick panik och orkade inte ta tag i detta på kvällen men jag lyckades somna. Klockan fyra vaknar jag med ett tryck över bröstet och tankar i panik. Efter ett par timmar där jag mådde jäkligt dåligt så kom min kollega och hämtade mig och jag informerade honom. Han föll snabbt in i min panik och vi ställde oss väldigt frågande till hur det kunde ha blivit så här. Visst, vårt företag går väl inte superbra jämt men vi hinner aldrig bli skyldig sådana här belopp innan vi märker det.
Möte ordnades ganska snabbt med leverantören och när vi började kika på allt så var väldigt mycket av våra skulder felaktiga till både vår och vår leverantörs glädje.
Jag mår sällan dåligt över någonting, inte någon längre stund iaf. Men det här var hemskt. Jag hade tryck över bröstet hela dagen och det har inte släppt helt än. Jag funderade allvarligt på att söka vård. Jag fattade väl att det inte var hjärtat utan psykiskt men det var skit ändå.
Nu löser sig allt och jag tar folk på allvar som säger att dom lider av panikångest eller vilken sorts ångest som helst.
/Fredda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar